Hel kronärtskocka är tokgott. Det var min kära kompis Anka som lärde mig äta detta för många år sedan och sen dess är jag såld. Ibland när jag lagt ner ett gäng kronärtskockor i kundvagnen så brukar det komma fram nån nyfiken och undra vad jag gör med dem. Då får jag stå och berätta allt som står nedan. Tuva brukar bara skaka på huvudet och säga efteråt "va, har de aldrig ätit kronärtskocka".
1. Skär bort stubbarna på skockorna, skölj av dem väl och lägg ner de i saltat vatten och koka upp och låt småkoka ca 50-60 minuter. Man kan ha i lite citron också men det brukar jag oftast inte ha.
2. Lägg upp på en tallrik. Som en fin blomma. Ha smör vid sidan om.
3. Dra bort blad för blad från skockan och doppa i smör och dra med tänderna det innersta "köttiga" på bladet. Mmmmm...
4. Snart har man ätit upp alla blad och kommer till lite finare tunna blad som inte har så mycket "kött", dessa brukar jag slänga. Men varning, det är varmt.
5. Under bladen finns en liten hög med "hår". Jätteäckligt och trådigt och går inte att äta. Jag tar bara en kniv och trycker bort håret försiktigt från själva hjärtat.
6. Sen är man där man vill vara. I hjärtat. Jag lägger på en smörklick och äter upp resten med kniv och gaffel.
Det blir mycket skräp av av två skockor.
16 fakta:
1. Kronärtskockan innehåller förutom vatten, kolhydrater som inulin och fibrer, mineraler som natrium, fosfor, kalium och kalcium, samt vitamin B1, B3 och mindre mängder vitamin C.
2. Energifördelning
Kalorier: 40,8 kcal
Vatten: 84 g
Protein: 2,4 g
Fett: 0,2 g
Kolhydrater: 6,9 g varav sockerarter: 2,6 g
Fibrer: 5 g
3. Det är en ätbar tistelliknande växt, vars blomknoppar skördas strax innan den blommar.
4. Karaktärsfull grönsak med mild och lite fet smak.
5. Bladen av kronärtskocka används i örtbitter och örtte för att stimulera matsmältningen. Bitterämnen stimulerar galla och lever som producerar mer av de vätskor som hjälper till att smälta maten. En stor del av effekten från kronärtskocka tros ämnet cynarin stå för.
6. Hjärtat av kronärtskocka innehåller ämnet inulin. Inulin verkar prebiotiskt och stimulerar tillväxten av de nyttiga tarmbakterierna. Nyttiga tarmbakterier stärker vårt immunförsvar och skyddar mot sjukdomar.
7. Kronärtskockans blad verkar även urindrivande.
8. Den är flerårig och blir ofta 1,5 - 2 m hög.
9. Ursprung: Frankrike, Spanien, Italien.
10. Säsong: Året runt.
11. Kronärtskockan kan vara svår att få att växa bra i Sverige. Den behöver värme och sol för att få ett bra rotsystem.
12. Det finns många olika typer av kronärtskocka, gröna, violetta och vita. Det är huvudsakligen de gröna som finns på den svenska marknaden.
13. Arten har odlats sedan antiken och i Nordeuropa sedan 1600-talet.
14. I flera länder räknas kronärtskockan som en delikatess.
15. Den säljs färsk, som pesto, inlagd i olja och kokad.
16. Förvaring: 2–4°C. Känsliga för uttorkning och bör förvaras endast kort tid svalt och fuktigt, gärna i plastpåse med några droppar vatten
Källa: NyfikenVital, Recepthjälpen, Wikipedia
4 kommentarer:
Kronärtskockor är supergott! Istället för smör brukar vi göra en vinägrett på olivolja, vinäger, salt och peppar som vi doppar bladen i.
Det ska i en hel del vinäger, mer än i vanlig salladsdressing.
Tack för tipset. Har tänkt testa det nån gång men det blir som aldrig av eftersom det är så förbaskat gott med smör =)
Gjorde eget syrat smör som jag sen delade i tre delar... En naturell med flingsalt, en med rivet skal åkk saft från en ekocitron åkk en del med hakkadevitlöksklyftor. Sen blandadevi efter tykke åkk smak på tallriken....
I Chile doppar vi bladen med en salladsdressing gjord på citron, olja och salt. För den som vill kan man hålla i några droppar vinäger.
Skicka en kommentar