söndag, september 16, 2007

Mitt lokalsinne är inte som andras


Jag och barnen gick ut på en höstpromenad. Jag hade räknat med 1 timme, men efter 3 timmar då vi gått i cirklar i skogen, manshögt gräs, diken, hål, snårskog, sur Tuva och en bajsnödig Felix som försökte hålla humöret uppe för jag tror han såg på mig att det inte var läge för gnäll, så kom vi äntligen hem. J tittade knappt upp från datorn när vi kom hem. Ja hej på dig du. Tack för att du blev orolig. Han märkte knappt att vi varit ute så länge. Undrar när han hade gjort det? När det hunnit bli mörkt och vi blivit uppätna av björnarna i skogen?

Ska aldrig mer gå ut och gå utan min mobil. Fortfarande mör som en saltad mördarsnigel.

Inga kommentarer: