U2 i 3D-format. Filmen hade Sverigepremiär i fredags och ikväll såg vi den äntligen. Så JÄVLA GRYM!!! Och J somnade. Men han tyckte det var lite pinsamt och han tyckte faktiskt också att den var grym. Han sa att det där är ju så nära en konsert man kan komma förutom att gå på en riktig konsert. Man var med Bono på scenen. Han har sån otrolig scennärvaro. Love him. Love U2.
Vi var och såg den med Anka. Hon är ju så otroligt charmig. Hon lärde verkligen känna alla människor som var runtomkring oss. Snackar och babblar och sprudlar av glädje och ler med hela kroppen. Man blir så glad av att vara med henne. Så man såg hur glada andra blev av att prata med oss. Man rycks verkligen med i hennes glädje. Skulle önska att jag kunde vara mer så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar