Om man inte lyckas klura ut rubiks kub så kan man ju alltid förstöra den. Eller så gör man som Tuva, pillar bort klistermärkena och klistrar tillbaka de så färgerna hamnar på samma sida. Hon gjorde en fin gul sida. Problemet med det var att det var inte hennes rubiks kub, utan det var Felix som fick den i julklapp. Hon ville väl imponera och faktiskt så dök hon upp hos mig och sa med lite stolt förlägenhet "titta mamma vad jag lyckades med". Jag tittade upp och sa något med "härligt jobbat" sen tänkte jag inte mer på det förrän Felix dök upp arg som ett bi "HON HAR FÖRSTÖRT MIN RUBIKS KUB". "Eh, va?? Nä men det är väl klart att hon inte har gjort det", sa jag. Men efter att jag undersökt saken så var det faktiskt nån som hade manipulerat med kuben och det värsta var att hon var så jäkla övertygande så jag trodde till slut att Felix hade gjort det själv. Men hon erkände till slut.
Välkommen till mitt tonårsmammaliv!
Oj, så man kämpade med den där Rubiks kub när man var yngre! Jag lyckades faktiskt lösa den, utan att göra som Tuva.
SvaraRaderaOch oj, så jag längtar till tonårslivet med mina barn. Fast de kan vara rätt jäkliga och bråkiga med varandra redan nu förstås.
Kram och Gott Nytt År!
Petra
Kram och gott nytt år till dig också!
SvaraRadera